15 – 16 juni
På, enligt reglerna helt korrekt tidpunkt, arrangerade Jan detta år den 21:a upplagan av SMI. Vi återvände till underbara terrängen i Halmstad efter en sexton år lång frånvaro. Väderlekstjänsterna hade varit lite lätt omväxlande i vilken typ av väder vi skulle få uppleva, men till slut så fick vi uppleva det IRL som det heter. Med undantag för lite småregn och en rejäl åskknall på lördagen så var det riktigt behagligt.
Efter förra årets rejäla lyx i utlandet så tonade Jan ner det hela lite grann, men lyxigt blev det likaväl – Hotell Tylösand levererade på alla plan. Utsikt, närhet till havet, utsökt mat och dryck, samt en härlig spa-avdelning där vi kunde mjuka upp gubbkropparna i varma härliga bubbelpooler. Stor succé!
En nyhet detta år, som kanske kan ge en fingervisning om vart det hela barkar, var att den nya utrustning som mest stack ut inte var golfrelaterad alls, utan var en spritt språngande ny knäled som Fagge hade utrustat sig med. Mängden läsglasögon hade också ökat i församlingen.
15 juni – Norra Banan
Halmstads Norra var en riktig kanonbana. Brett och fint och i yppersta kondition. Banan var en fröjd att uppleva. Den kändes inte speciellt svår, även om mitt eget resultat kanske säger tvärtom. Redan efter 12 hål så fick jag en känsla av att ”den här vill jag spela om och få revansch”. Summa summarum – en kanonbana!
Resultatmässigt så var det en som stack ut – på ett riktigt positivt sätt – denna dag och det var Claes som spelade som ett välstämt schweiziskt atomur. Efter dagen hade han en ledning på 8 slag och med detta också en rejäl chans att ta hem pokalen till dansbandsland igen, efter dennas tre år långa sejour i gurkburkland. I fältet bakom Claes så var det tätt med bara 7 slags skillnad mellan tvåan och jumbo-Peter i botten. Det hela borgade för en rafflande andradag då kampen om (att slippa) Magisterns Kavaj på allvar skulle gå av stapeln.
- Claes – 70 (38 p)
- Anders P – 78 (30 p)
- Torkel – 79 (30 p)
- Fagge – 79 (30 p)
- Jan – 80 (28 p)
- Johan – 82 (30 p)
- Petter – 83 (25 p)
- Martin – 84 (28 p)
- Peter – 85 (23 p)
16 juni – Södra Banan
Söndag morgon och borta var åskvädret från gårdagen. Kvar var dock färgen och det var jämngrått. Vinden hade vänt och kom numera in från havet. Det var dags för den kortare, södra banan och vid horisonten hägrade (läs: hotade) Magisterns Kavaj för de många och i toppen hade Claes bara att göra som vanligt och hålla pöbeln undan från de finare priserna.
”Bara” ja. Denna dag var det många som presterade annorlunda jämfört med lördagens spel. Atomurs-Claes hade sovit bort formen och österrikiskt gökur med humör, kanske bäst beskriver hans spel denna dag. Eller som vi andra skulle ha sagt – en jävligt bra runda.
Torkel ångade på i rätt riktning, men Anders P ångade på åt motsatt riktning. I mellansegmentet var det varierande resultat, men ingen direkt moving-day där direkt utan bara lite småjusteringar.
I botten däremot var Petter glödhet och spelade som en gud första nio. Sista nio var han lite mer mänsklig, men totalresultatet var ändå bra. Martin ”Woody” Erdmark hade med alla banans träd i spel denna dag, och de var endast en gång villiga att spela med Martin, övriga gånger spelade de emot.
Snyggaste slaget under söndagen stod Johan för som satte en pitch på dryga 120 meter i hål med birdie som resultat. Vackert att se!
Mest spektakulära slaget stod dock Anders P för som spelade in utslaget på sista hålet in bland de intet ont anande kaffedrickarna vid kiosken. Han lyckades med ett mästerligt slag ta sig tillbaka på den mer konventionella delen av banan med en fin pitch som han sedan tvåputtade för bogey. Stiligt!
- Claes – 151 (70 + 81) ( 66 p – 38 + 28 p)
- Petter – 157 (83+74) (59 p – 25+34 p)
- Torkel – 158 (79+79) (60 p – 30+30 p)
- Johan – 158 (82+76) (64 p – 30+34 p)
- Fagge – 160 (79+81) (58 p – 30+28 p)
- Jan – 163 (80+83) (56 p – 28+28 p)
- Peter – 166 (85+81) (50 p – 23+27 p)
- Anders P – 170 (78+92 ) (51 p – 30+21 p)
- Martin – 176 (84+92) (50 p – 28+22 p)
Claes lyckades trots allt att få urverken ända in i mål och kunde bärga sin femte SMI-seger. Plus att han tog hem openpriset. Suprise suprise.
Petters upphämtning och Anders P:s placeringsförändring stod för större delen av moving day. Det gäller att hålla ut ända in i kaklet – det kan löna sig.
Vi tackar Jan för ett finfint arrangemang och ser nu fram emot regerande mästarens val av banor till nästa år. Det blir säkert görbra det med.